Maskrosbarn
I ögonen ser vi tomheten i blicken
Enda som syns är en evig låga som tänds då brutalitet kommer i hand
Kicken sätter igång på pricken
Sedan barn varit endast bra på en sak, våld
I lönndom bakom alla och allt visar sin akilleshäl på papper
Livet som levs vill egentligen inte leva så
Livet som eftertraktas är som en författare
Människa på papper, men utanför tom blick
Spegel, spegel på vattnet nedför
Fryser om benen medans på trädet sitter
Lite bitter allt av kylan som befinner sig här
Vattnet rinner nedför och finner mina ögon fastar på en människa
Djupt i människan ser jag mig själv
Grusväg i stan
På en sådan väg som alla möter påMen få vet hur man handskas med dem Problem skapar ännu mer problem Endast av dig och ingen annan Lösningen på problemet vet endast duFör endast du vet sanningen bakom problemet
Döden är en smärtsam sanning
Vi tror och tror men endast när tiden är inne får vi se
Vad är döden egentligen?
Mörker och smärta tror många
Frid och vila vissa tror
Den enda sanningen som vi vet
Är att efter en tid så är överlevnadschansen för alla noll
Du får en present som är den smärtsamma sanningen
Presenten är döden
Små kvällar
En efter en rör sig mot dina fötterFilosoferarFötterna blir kyligare för var stund som går FryserEn sådan vacker syn och få vill uppleva den Förlust
Dröm
I djupa drömmar återhämtar vi ossMedvetslösa ligger vi Hjärtat och Hjärnan sköter om dig Bra eller dåliga spelar ingen roll Allt som spelar roll finns i drömmen
Mammas gata blir äldre men minnen stannar
Gräset är aldrig grönare på andra sidanFör det finns ingen andra sida ◀⏪Gatan du minns kommer aldrig vara som förrIngen knapp kan spola tillbaka
Sanningen du erkänner
Du får aldrig frid eller självförtroende förens du inser
Oro och ångest går bort endast vid den tidpunkten
Rädsla går alltid och knuffar på dig tills..
I en kropp utan självförtroende
Framför spegeln och letar efter bristerDet ena efter andra är felTårar faller och inte ens det är rättVänner och familj vet inteModellen på bilden är idolen
Sent i livet eller tidigt
Djupa sår läker inte tidenVar och en får ett sådantVare sig psykiskt eller fysiskt Ett sår du alltid minns
Ilska
Ilska kliver närmare knytnävarna Slag efter slag utförs i tankarnaSönderslagna händer vilar i knäna Tårar faller samtidigt som verkligheten dyker uppSirener hörs och ångesten tar sin roll
Ord, omtanke, vänlighet, samvetslös
Hur tuff någon än verkar, så finns det vissa ord dem är rädda för.Hur hjärtlös någon än verkar, så finns det något dem bryr sig om. Hur snäll någon än är, så finns det någon gräns där det tar stop.Hur elak någon än är, så finns det alltid en anledning till varför.
Naturen är himlen
Naturen är sig själv och försöker inte vara någon annanFörsöker inte imponera någon annan Varför ska du då?Endast du själv lever med dig hela livet Är du dig själv så är du lyckligare
Dagligen
Tårar efter tårar faller nedför kinderna Tankarna kring livet faller på plats Tron har aldrig varit starkare Sår på knäna av den hårda betongenMuskler rörsRött syns på väggenEtt liv avslutade ett annat
Döden eller sömnen?
Stirrandes på en tom vägg med blanka tankar
Ögonen så trötta att vissa skulle tro att sömnen har kommit
Sömnen på väg för att underhålla en ett par timmar
Sömnen kan vara det sista du upplever
Trä, Sten, Gräs, Jord och människan
Omringad av frid och fred Simpla jord gör sin rätt Löften som gjordes är nu brutna Ståendes framför utan någon tår Endast en tanke, levande
Krossat hjärta med adrenalin
En skadar ingen, två är ingen fara och 3 är dödligt. I mikroskopiska vyn märker vi.Utanför kroppens ordinära ting. Spetsar hjärtat med njutning av ruset.Ingen undkommer livets faror.
