Maskrosbarn
I ögonen ser vi tomheten i blicken
Enda som syns är en evig låga som tänds då brutalitet kommer i hand
Kicken sätter igång på pricken
Sedan barn varit endast bra på en sak, våld
I lönndom bakom alla och allt visar sin akilleshäl på papper
Livet som levs vill egentligen inte leva så
Livet som eftertraktas är som en författare
Människa på papper, men utanför tom blick
Kommentarer
Trackback
